Svensk ordbok 2009, webbversion

o`roa sig verb oroade oroat o|­ro·ar●vara o­rolig psykol.hans mamma oroade sig för nästan alltde mörka molnen är inget att oroa sig överoroa sig (för/över ngn/ngt/att+V/SATS)sedan 1727Subst.:vbid1-888594oroande; 1oro